måndag 22 juli 2013

Känn ingen sorg...


For till Göteborg med tåg. En försvarlig värme denna dag, flödande sol. Trängsel överallt trots att det vare sig var Göteborgsvarv, Kulturkalas el något liknande. Däremot pågick Gothia cup, den stora ungdomsturneringen i fotboll som spelades på Heden. En storbildstv visade en match mellan HBK p17 (?) och något lag som jag nu glömt. Läste sedan att det var semifinal och HBK gick vidare till själva finalen, där de dock förlorade.
Åkte upp med spårvagn till Haga, denna legendariska arbetarstadsdel. Fint. Jorå, här finns träkåkar kvar, och på själva huvudstråket trängs pittoreska kaféer som ”Husaren”, ”Hebbe lelle” med antikvariat och förlagsbokhandlare samt litet annat. För den nostalgiskt sinnande är detta härligt mums.
Styrkt av en genuin svart kaffetår och en bit rekordstor kanelbulle på ”Husaren” gingo mitt sällskap och jag vidare tillbaka mot stadsmitten. Ätit hade vi redan gjort. Budgetalternativet ”Pizza-hut” var inte alls att förakta, välkryddat – kanske i saltaste laget dock. Sommarbuffén slank ner för 85 kr kuvertet. Panoramafönstren var nytvättade och man kunde oblygt glo ut på semesterfolk så mycket man orkade. Måsarna, denna sommars aggressiva krigare, ville ha ett ord med i laget. Någon av dem passade på att solka ner en intet ont anande uteätare med en blaffa rätt ner på den svarta tröjan. Så kan det gå.
Kläder och kläder. Mitt sällskap blev shoppingsugna och tog mig med på en shoppingrunda i klädesaffärerna. En för mig helt utmattande aktivitet, själsligen såväl som kroppsligen: Instängd varuhusluft, parfympdofter, ett larmande bombardemang av intryck och sällan ytterst sällan en stol för den trötte att slå sig ner på och hämta andan, vila benen. Väntan åter väntan… Inne på Topshops undervåning fanns dock retroshopen som väckte mitt intresse. Grova skor med kraftiga sulor och en skinande blank  metallänk på ovansidan som maskulin prydnad lockade mig till köp liksom de rustika seglarmössorna av engelsk typ i manchestertyg och med en snitsig liten skärm. Jag tror Håkan Hellström brukar ha på sig något liknande på foton och i videoklippstrailers, m.m. Men men… Tyvärr fel storlek, förmodligen fel åldersgrupp om jag nu skulle betänka mig. Av samma skäl blev jag tvungen att vända de streetsmarta skinnjackorna ryggen.
Vidare genom Nordstans buller och bång. Ryskt dragspel med kastanjesmatter från tangenterna.  Framme på tågstationen. En kort väntan bara. Hann in på Pressbyrån för att köpa något sött till resan. Hela resan hem lyssnade jag till en radiodokumentär av och med den tyska radikala filmaren Margrete von Trotta (När nu inte tunnlarna avbröt lyssnandet.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar